Bakgrund och problem: Tidigare studier har visat på att årsredovisningar blivit alltmer omfattande, framförallt de frivilliga upplysningarna. Vissa verksamheter väljer attredogöra för ekonomistyrningsverktyg i sina årsredovisningar. En tidigare studie harundersökt ekonomistyrningsinnovationen Balanced Scorecard och kartlagt hur mycketsom presenteras i årsredovisningar. En jämförelse har gjorts mellan offentliga ochprivata verksamheter där man kommit fram till att Offentliga verksamheter har enbenägenhet att skriva mer om BSC än privata verksamheter. Det finns dock inga tidigarestudier som undersökt vad man faktiskt skriver och vilka skillnader som finns mellanprivat och offentlig sektor.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det ärfrämst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst..

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland..

Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur Offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att Offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar Offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i privata och Offentliga verksamheter och att undersöka om BSC är ett komplementärt styrverktyg till budget. Då uppsatsen syfte skulle besvaras använde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes på företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har använt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader när det gäller budgetens och BSC:s roller. Det har även framkommit differenser mellan de privata och Offentliga verksamheterna.

Titel: Vad fort det går! ? en studie av Offentliga verksamheters inställning och lärande av krishantering i sociala medierFörfattare: Jesper Franke och Johanna LyngarthUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMGKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 43Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor)Syfte: Att undersöka svenska, Offentliga verksamheters inställning till socialamedier samt vad de har lärt sig av att ha hanterat kris i dem.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktär.Material: Tio respondentintervjuer med representanter från sex olika Offentliga verksamheter.Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade Offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad närvaro där kräver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurseranvänder plattformarna som envägskanaler, där man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar.

Problemformulering: 1. Hur går budgetprocessen till i Göteborgs Universitet ochVästra Götalandsregionen?2. Hur hanterar Göteborgs Universitet och VästraGötalandsregionen över- och underskott?Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera budgeteringsprocessen i tvåOffentliga verksamheters organisatoriska enheter.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av Offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse.

I dagens läge saknas en sammanställning av hur servervirtualisering är implementerat och hur det fungerar hos olika verksamheter i Sverige. Detta arbete har därför, genom en enkätundersökning, besvarat frågeställningen: "Hur ser servervirtualiseringen ut hos kommuner och landsting i Sverige?" Resultaten visade bl.a. att servervirtualisering är väl implementerat av kommuner och landsting i Sverige. Resultaten var dessutom väldigt lika mellan dessa organisationer.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla projektstyrning inom Offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska också undersökas om det går att förbättra kvalitetsprocesser genom att titta på kvalitetssäkringen hos två verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lära sig av varandra. .

 Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Offentliga verksamheter genomgår ständigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning präglats av omväxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av Offentliga verksamheter. Förvaltningen är av en särskild karaktär och skall ta hänsyn till både demokrati- och ekonomivärden. Uppsatsen belyser de värden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.Utifrån teorier om organisationsförändringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsättningar har vi gjort en argumentationsanalys där vi utgått från budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska också undersökas om det går att förbättra kvalitetsprocesser genom att titta på kvalitetssäkringen hos två verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lära sig av varandra. .

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska också undersökas om det går att förbättra kvalitetsprocesser genom att titta på kvalitetssäkringen hos två verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lära sig av varandra. .